• SKIDOR

    Ditt val av utrustning är nära kopplat till din förmåga och erfarenhet som skidåkare. För att bättre förstå och välja rätt utrustning rekomenderar vi dig att kika igenom VÅRT BIBLOTEK med skidteknikfilmer och instruktioner för åkning i pist, offpist och jib... Här hittar du en PRESENTATIONSFILM OM SLOPEPRO.COM och nedan länkar till skidteknikfilmer på Slopepro.com

                                                                                                                                                                                                    

    Vad du behöver veta för att välja rätt skidor...

    Det viktigaste vid valet av skidor är att se till dig sjäv och dina egna ambitioner. Ska du åka mest i pisten, hänga i parken, utanför pisten i djup lössnö, bara carving eller lite av varje? Valet av skidor är såklart beroende av vart du mest skall åka och vad just du gillar.

    Skidorna utvecklas kontinuerligt och det lanseras nyheter varje vinter, generellt kan man säga att det har blivit lättare att vara en bra skidåkare i takt med att utvecklingen gått framåt.
    Kom ihåg att sköta om dina skidor, slipa stålkanterna och valla skidorna så blir det mycket lättare och roligare att åka!
     
    Längd
    Vilken längd du väljer beror på vilken typ av åkning du väljer. Ska du åka pist, offpist eller hoppa i parken. Avgörande är också din längd och vikt. Får du till exempel en skida som är för mjuk kommer den att bli orolig att åka på i högre farter. Din erfarenhet som skidåkare blir också avgörande för längden på skidorna. Generellt kan man säga att som nybörjare är det enklare med lite kortare skidor. Som utgångsläge för längden till en nybörjare kan man ha hakan. En medelgod åkare kan ha som referens för längden mellan hakan och pannan medans en erfaren åkare har hela sin kroppslängd.
           Nybörjare                                         Medelgod åkare                                       Erfaren skidåkare
     
    Längden på skidorna beror självklart också på hur erfaren du är som åkare och hur fort du åker. Gillar du högre hastigheter är en något längre skida än normalt att föredra. Gillar du lite flackare backar,  övar carvingteknik och vill att skidan ska svänga mycket väljer du en lite kortare skida.
     
    Svängradie
    Svängradie är ett vanlig förekommande begrepp för dagens skidor. Svängradien bestäms av skidans skärning som är ett mått på förhållandet mellan bredden av toppen på dina skidor, mitten på skidan och skidans tail. Skärningen tillsammans med längden på skidan kommer att avgöra om skidan i kantat läge kommer att svänga mer eller mindre.
     
     
     
    Bredd
    Måttet på skidans midja/mitt är viktigt och brukar normalt ligga på mellan 60 – 90 mm. En carvingskida för pistade backar ligger normalt på mellan 60 – 70 millimeter i midjemått. En skida som är mer anpassad för åkning på hela berget har ett midjemått någonstans kring 70 – 80 millimeter. En skida mer anpassad för ren puderåkning ligger på 85 millimeter och uppåt, idag är mått över 100 mm inte ovanligt.
     
     
       
        Fatski/Puder                                    Twintip/Park                                            Carving/Pist 
     
     
    Flex
    Flex mäter hur mycket och hur lätt skidan böjer sig. Man brukar benämna det som att en skida är mjuk om den böjer sig lätt och att den är hård om den är svårare att böja. Generellt kan man säga att en mjukare skida passar bättre till dig som är nybörjare då det inte krävs så mycket fart och kraft för att skidan ska anpassa sig efter underlaget och svängen. En hårdare skida kräver lite högre fart och tuffare mer teknisk åkning för att ge samma respons, samtidigt som en mjukare skida i högre farter blir orolig och svår hanterlig. Skidor kan även tillverkas med olika hårdhet fram och bak. Beroende på hur man vill att skidan ska bete sig in och ut ur svängen.
     
    Hur hård eller mjuk skida du ska ha beror också på hur mycket du väger och din åkskicklighet (Hur många gånger din egen vikt du klarar av att hantera när du svänger) Det bästa här är att prova sig fram om man har den möjligheten innan man väljer skida.
     
    Vridstyvhet/Torsion
    Beskriver skidans vridstyvhet i längsled. En skida som är vridstyv fungerar bättre i pist då kantgreppet är bättre, medans en mindre vridstyv skida är lite mer förlåtande utanför pisten och för lite mer ovana åkare i pisten. Här bör du tänka på om du åker mest pist eller offpist, samt hur stabil du är. När du är nybörjare och inte åker så fort och svänger så hårt vill du ha en skida som utan större krafter anpassar sig efter underlaget. Det motsatta gäller när du ökar farten och svänger mera, då har du nytta av en mer vridstyv skida.
     
    Spann
    Den traditionellt formade skidan har ett lätt spann vid mitten som sträcker sig från strax bakom toppen på skidan till strax framför tailen. Spannet gör att skidan lättare initierar sväng när du kantar den samt fördelar kraften jämt över skidan.
    Det finns idag lite olika typer av spann, beroende på vad och vart du ska använda och åka med skidorna. Carving och pistskidor har fortfarande ett traditionellt spann, även skidor anpassade för åkning på hela berget har ett mer traditionellt spann. Parkskidor bygger man idag med mindre spann och ibland är de helt utan. Extrema offpistskidor bygger man idag med ett negativt spann sk. ”Rocker”.
     
     
         
    Traditionelt spann: På hårdare underlag ger det traditionella spannet dig fördelar som att skidan lättare kommer in i svängen, och att kraften fördelas jämt över skidan så att du utnyttjar hela skidans kapacitet för att få maximalt med sväng och grepp.
     
     
     
        
    Twintippskida utan spann: Ett helt platt span är anpassat för åkning i parker och på rails. I hoppen för att få en balanserad anläggningsyta mot snön utan att du svänger och för att få bättre balans ut ur kickar. Det ger också fördelar när du åker på rails, då det inte hugger lika lätt, speciellt om du roterar på ett rail.
     
     
     
         
    Skida med negativt spann ”Rocker”: Denna teknik är tagen från utformningen av vatten skidor och surfbrädor. Formen är vald för att få bättre flyt och bärighet i djupare snö, och för att lättare ge sväng när skidorna kantas. Djupare snö ger inte samma fasta grepp som ett hårt underlag därför ger skidans redan förböjda form dig fördelar också när du ska svänga.
     
     
    Typ av skida
    Det finns flera olika typer av skidor kategoriserade efter vilken form av skidåkning de är anpassade och byggda för. Dina önskemål kan vara allt från att få ut så mycket av din skida som möjligt i hög fart på hårt underlag, eller få bra flyt i riktigt djup snö. Det kan vara att hitta en skida som är anpassad till parkåkning eller en skida som gör det enkelt för dig som nybörjare att göra de första svängarna.  Det låter kanske som att du nu behöver köpa flera par skidor för att kunna åka efter de förutsättningar som backen och snön ger dig? Men så är det inte alls, du kan i respektive segment hitta en skida som passar för nästa alla förutsättningar av åkning och underlag, men något mer anpassad i en av nedanstående kategorier. Det bästa är alltid att försöka få provåka olika typer av skidor innan du bestämmer dig.

        

     Normal skida      Slalom/Carving          Storslalom               Twintip               Allmoutain         Fatski/powder

     
    Carving
    Carvingskidor är i dag ett begrepp, men egentligen är idag alla skidor anpassade för åkning i pisten just ”Carvingskidor”. Tekniken bygger på en något mer svängd midja som i sin tur gör att när skidan kommer på kant så får vi hjälp med svängen genom skidans böjda form. Beroende på vart och hur du ska åka kan du välja mellan mer eller mindre svängda skidor. Man mäter idag skidans svängande kapacitet med måttet svängradie. Man kan säga att de mer extrema skidorna ligger på en radie mellan 12-15 m. En mer normal skida ligger på strax under 20 m och skidor anpassade för högre farter ligger på 20m och uppåt. 
    Man experimenterar mycket med skidans skärning idag och det finns till och med skidor med en negativ midjeform (Alltså bredare på mitten än fram och bak) dessa skidor är mer anpassade för åkning i djup pudersnö.
    Skärning och längd på skidan hänger nära ihop, och beroende på vart du ska åka och hur mycket du åkt tidigare gäller det att hitta en kombination som passar dig och din åkning. Ta hjälp av en expert i någon av all våra skidbutiker. Det bästa är självklart om du är på en skidort och får möjlighet att prova dig fram till en skida som passar innan du köper den. 
    Lär dig mer om carvingteknik
     
    Twintip
    Twintip är precis vad namnet beskriver en skida som är uppböjd både bak och fram. Det är den för att tricken man gör i hopp och parker idag bygger på att starta eller landa baklänges. Dessa skidor har en balanspunkt som också ligger mer centrerad mitt på skidan, för att ge bra balans i luften. Twintipformen används även mycket på skidor anpassade för åkning utanför pisten, då formen ger fördelar i bärighet och sväng. Toppmodellerna av twintips funkar idag även alldeles utmärkt för åkning i och bredvid pisten.
    Lär dig mer om jibteknik
     
    Allmountain
    Som namnet anger klarar denna typ av skidor allt, från puder till pist. Den ger fortfarande bra grepp när du åker i pisten men har också fördelar av att vara lite bredare vilket ger bra bärighet offpist. Skidan är något bredare mellan ca 75-100mm. En skida som är 100 mm är kanske inte helt optimal för åkning i pist, men tillverkarna har fått även bredare skidor mer vridstyva så det funkar ok. Här får du avväga mängden åkning i pist och utanför pist. En bredare skida gör att rörelsen från kant till kant tar något längre tid.
    Denna skida är idag ett bra val för den som vill kunna åka allt på en skida, men det betyder självklart att man får göra lite avkall på den fulla anpassningen till respektive underlag, svängradie och lutning.
    Lär dig mer om åkning på stora berg
     
    Powder
    Extrema puder skidor är idag mycket breda 90-100 mm och uppåt. Detta för att ge bra bärighet i djupare snö. De är också något längre än vanliga skidor och det är inte ovanligt att åkare som väljer dessa skidor åker på skidor som är 5-10 cm + kroppslängden. Även de längre skidorna ger bättre bärighet och flyt i djupare snö. På denna typ av skida sker det idag en snabb utveckling och man experimenterar mycket. Bland annat med negativ midja och rocker (negativt spann) Allt för att anpassa skidan så mycket som möjligt efter de förhållanden där den ska prestera bäst. Dessa skidor är inte att rekommendera för åkning i pisten, förutom för transport från och till den djupa snön.
    Lär dig mer om offpistteknik
     
    Race
    Raceskidorna kan vi dela in i fyra segment
     
    1. Slalomskidor (Kortare skidor med mycket kraftig midja ca 12-15m radie, anpassade för åkning på hårt underlag i en slalombana).
    2. Storslalomskidor (längre skidor anpassade för högre farter men fortfarande med mycket sväng ca 20-23m radie).
    3. Super G skidor (Längre skidor med betydligt mindre svängradie, mycket vridstyva skidor med hård flex för att klara farter och svängar kring 90 km/h).
    4. Störtloppsskidor (Helt anpassade för tävlingsåkning rakt utför och i svängar på upp emot 120 km/h).

    Gemensamt för skidor i race segmentet är att de kräver en åkare som har god fysik och är tekniskt duktig för att det ska gå att utnyttja skidans unika egenskaper. Skidorna är tillverkade för mycket speciella förhållanden. Är du en passionerad carvingåkare eller gillar stora svepande svängar på hårt underlag skulle en slalom eller storslalomskida kunna vara ett alternativ, men då krävs det att du har ytterligare skidor att tillgå för övrig åkning, då dessa skidor är mycket krävande och kommer att bli jobbiga att åka med i förhållanden de inte är anpassade för.
     
    Testa vilken länd som passar dig... (Se testet som en mall, det finns många faktorer utöver dessa frågor som är avgörande för vilken längd som passar dig bäst). 
    Skidlängdsguide

    1. Vikt


    2. Åkförmåga/aggressivitet


    3. Terräng


    4. Typ av skida




    Total = Denna centimeterlängd är en guide. Välj denna längd eller någon i närheten av den.

    Guide av Ola Rockberg. Javascriptformulär av Max Wenzin.