Snö

Snö är fruset vatten, alltså is. Iskristallerna i snöflingor är ofta uppbyggda i sexkantiga former. Detta beror på egenskaper hos vattenmolekylen.

Snöflingor bildas genom att iskristaller som bildats i molnen klumpas ihop. Iskristaller och vattendroppar finns tillsammans i molnen, men en sådan blandning är inte stabil, utan iskristallerna kommer att växa till på vattendropparnas bekostnad. 

Temperaturen har stor betydelse för vilken typ av iskristaller som bildas. De snöflingor som uppstår kommer därför också att ha olika utseende vid skilda temperaturer. De är ofta stora när temperaturen är nära noll, medan kraftig kyla medför att snöflingornas dimension minskar. 

Normalt sett har en snöflinga, eller snöstjärna, 6 stycken huvudgrenar, men i sällsynta falll har det dubbla antalet observerats. När iskristallerna når marken lagras de i skikt. Kall nysnö bildar ett lätt och poröst lager medan fuktig nysnö, kramsnö, blir ett kompakt lager.

När snöflingorna, eller egentligen de sammanbakade snöflingorna, är flera centimeter i diamter kallas de snarare snöflak eller lapphandskar! Läser man i Gösta Liljequists bok Meteorologi står det: ”Vanligen observerar man centimeterstora flingor, men de kan någon gång förekomma i upp till decimeterstora flak.” En meteorolog här på SMHI mätte också vid ett tillfälle upp flak som var hela 8 cm.

Förutsättningar för snöfall

Det finns två uppenbara förutsättningar för att det skall falla snö: 

1. Det måste finnas ett moln som är kapabelt att producera nederbörd, och sådana moln uppstår om luften tvingas uppåt (hävs) så att den avkyls och kondensation av vattenånga kommer igång. Hävningen kan åstadkommas på i huvudsak tre olika sätt:

a) Luften kan tvingas uppåt vid en varmfront eller kallfront.
b) Luften kan värmas upp över en förhållandevis varm vattenyta vintertid eller över en soluppvärmd markyta sommartid.
c) Luften kan tvingas uppåt när den stöter på ett terränghinder.

2. Temperaturen nära markytan måste vara under eller bara obetydligt över noll.

Snö blir för övrigt inte tyngre bara för att det börjar tina. Tätheten (densiteten) ökar men den totala belastningen på till exempel ett tak förblir densamma. Börjar det däremot regna kan tyngden öka om snön förmår suga upp mer vatten än vad som droppar ner från taket.

Kategorier och mätningar

Man delar in snöfall i lätt, måttligt och tätt snöfall. Gränsen mellan lätt och måttligt snöfall går vid 0,5 cm ökning av snödjupet per timme. Vid tätt snöfall ska snödjupet öka med 4 cm per timme.

Snödjupet mäts klockan 7 på en någorlunda slät markyta utan nämnvärd drivbildnig. Mätningen sker på en centimeter när, och det rapporterade snödjupet skall avse medelvärdet från minst fem mätpunkter med några meters avstånd.

Snökanon från havet

 
"Snökanoner" uppstår vanligtvis i början av vintern. De kan orsaka kraftiga snöbyar och uppstår oftast i området mellan Söderhamn och Stockholm samt mellan Västervik och Mönsterås. I december 1998 kom det 1,5 meter snö i och kring Gävle. I början av vintern kan det bildas kraftiga snöbyar över hav som sedan driver in över våra kuster med mycket snö som följd. Det är kombinationen av riktigt kall luft och det relativt varma havsvattnet som gör att det uppstår stora vertikala luftrörelser. Detta då luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt.

Kraftiga snöbyar

Resultatet blir kraftiga snöbyar som bildas i stråk i vindens riktning. Ju längre sträcka luften transporteras över öppet vatten desto kraftigare snöbyar blir det. När snöbyarna träffar svenska kusten förstärks de ytterligare och snön kan vräka ner.

På satellitbilder kan man se banden med moln över havet och på radarbilderna dyker snöbyarna upp en bit utanför kusten. Det ser ut som om det står en stor snökanon mitt på havet och sprutar snö över kusten. 
 
Kunskap och text kommer från SMHI. Vill du veta mer om väder hittar du massor med intresant information på deras hemsida SMHI.SE klicka HÄR