On the road with Team Hotham

…Eller “Off road with Team Hotham” kanske är mer passande! Att vara på turné med tävlingsåkarna jag coachar, innebär äventyr, mycket omväxlande dagar och en insikt i hur mycket jag uppskattar att få arbeta med otroligt underbara ungdomar och fantastiska medarbetare.

Som vanligt så har naturens krafter övertaget och sätter spelreglerna i när, hur och vad som kan ske. Som (förhoppningsvis)smarta racecoacher försöker vi optimera restiderna så att ungdomarna kommer fram så utvilade som möjligt. Kortaste vägen mellan skidorterna i Australien innebär grusväg genom bushen över bergskedja. Vädret är som beskrivet i tidigare blogg mycket kraftfullt och ombytligt. Korta vägen som var planerad lät som en utmaning, innehållande många kilometer hal lerväg genom ingenstans med 1000 meter klättring över bergspass. Kanske inte helt idealt före för Mercabuss full med tävlingsåkare med Australiens tyngsta medföljande trailer full med skidor, spinncyklar, käppar och annan bråte som bara måste följa med på race turné. Denna buss framfördes av Kanadensisk förare med Svensk kartläsare i som sagt nästan väglös Australiensisk bush… Jag är mycket imponerad över utövarnas tålamod när vi tog en längre väg med något kortare sträcka gegga över ett och annat bergspass. Vi kom fram fint och säkert med inte allt för många åksjuka ungdomar.

Avstånden mellan Australiens skidorter är långa, vägarna är som illustrerat mycket krokiga och 30 mil som i Sverige kanske tar 3 timmar med entusiastisk chaufför, tar här  gärna det dubbla. Tillägg då lite storm med blötsnö på brant kurvig geggaväg genom djungel, i dimma med defroster designad för Autobahn och som initerad skidresare förstår du att timmarna kan ticka på…

Väl på plats så ska denna Mercabuss med monstertrailer uppackas och camp för veckan sättas upp. Ungdomar packar vant upp sina väskor, skidor fixas på medtagna vallabänkar och aptiten när den Svenske muppkocken/navigatören/coachen utfodrar oändliga fina Australiensiska köttbitar från grillen är då enorm hos de vid det här laget vrålhungriga 15 skidåkarna!

Vi coacher försöker vara chaufförer, kockar, amatörpsykologer, skidpreppare, videoeditorer, skidinstruktörer och alltiallo. Tack och lov så är ungdomarna mycket självgående och överseende när vår förmåga ibland inte hinner i fatt med vår entusiasm…                 

“Ye, ye, Bjorn, I know you are trying, it will be all good in the end.” Som sagt, vad skulle vi coacher vara utan dessa intelligenta ungdomar?

Just respeketen för varandra är vad som gör Team Hotham till något mycket speciellt! Vi litar på ungdomarnas förmåga och de litar förhoppningsvis också på oss.

Nya platser, omväxlande före, väder och andra saker som vi omöjligt kan kontrollera gör att ett starkt team kan stötta varandra och ta motgångar, förseningar och andra problem med gott mod och ett leende på läpparna. Att höra medlemmarnas påhejande skrik till varandra vid start är mycket inspirerande! Likaså när de kvinnliga medlemmarna brister ut i sång innan start som bara glada tjejer kan. Stark teamkänsla i en mycket inviduell sport, underbart!

Vi har under 3 veckor varit Mt Buller 20 mil söderut, tillbaka till Mt Hotham för träning för att sedan färdas 30 mil norrut genom sagda regnskog till Thredbo och nu tillbaka till Mt Hotham för en vecka av racing och ski cross.

I Mt Buller fick vi efter 5 timmars försening gå upp för backen för att det blåste för mycket för att köra liften. Tack och lov så gick liften på fjällsidan där vi tävlade, så det var ju bekvämt. I Thredbo fick vi en regnstorm följt av en halvmeter blötsnö så en tävling gick bort. I Mt Hotham så gick en tävling i regnstorm så det var lite blött och kallt.

Mellan dessa små incidenter så hade vi fin racing och ungdomarna åkte mycket bra, gjorde fina FIS punkter(ranking) och visade otrolig spirit och lagkänsla!

Denna raceserie av 20 tävlingar heter FIS, Australia-New Zealand Championship och spänner över en månad mellan båda länder. Till min stora glädje så har en grupp med Svenska åkare tävlat i serien. Tim Lindgren som vann SM i storslalom, har varit den stora stjärnarn och leder serien i överlägsen stil. Det är med mycket stolthet som jag har sett Tim stå högst på pallen vi de flesta tillfällen! Pokalen som Tim håller i, har även herr Stenmark vunnit några år tidigare. Gott sällskap!

Vid flera tillfällen har Team Hothams åkare fått tillfälle att få träna vid och i samma banor som Svenska och andra internationella landslagsåkare. Vilken inspiration och möjlighet att lära från dessa duktiga åkare! Naturligtvis är det mycket lärorikt att skidtekniskt se hur de flyger ner för en backe, men den största lärodomen är nog att se hur proffessionellt Tim och grabbarna och tjejerna utövar sin sport. De är mycket fina representanter för Sverige och Svcnsk utförsåkning och inte minst mycket trevliga och hjälpsamma mot de åkare som ser upp till dem. Heja Sverige! Respekt!!!

Det är aldrig tråkigt här nere och äventyren kommer tätt. Sa jag att ungdomarna är riktigt coola? Jag älskar mitt jobb!!!

Full fart!!!

Björn